SO-Läraren

I judendomen så kan man dela in högtiderna i olika grupper bland annat vallfärdshögtiderna där man historiskt har vallfärdats till templet vilket man inte alltid kan göra idag. Det finns också historiska högtider som grundar sig i historiska händelser och berättelser som inte alltid finns med i de heliga skrifterna.

Vallfärdshögtiderna

När templet fanns så skulle man dit under dessa och offra där vilket man gör det än i dag. 

Pesach - firas under våren

Under Pesach så firar man befrielsen från slaveriet och att  Moses ledde judarna ut ur Egypten. Påsken sker mellan 15-21 nissan i april. Det är en högtid som engagerar både religiösa och sekulära judar. Det är en hemcentrerad högtid som präglas av seder måltiden. Under den här högtiden så följer man flera mitzvot som finns i Tanakh med andra ord buden om att man ska: 

• Återberätta om uttåget ut Egypten vilket man gör genom Seder-måltiden och påsk-haggadan under den första kvällen
• Äta matza osyrat bröd, som ej har jäst. Då man inte hann jäsa brödet innan man gav sig av från Egypten. 
• Avstå från att äga eller äta chametz med andra ord allt som är syrat.  

Högtiden präglas av extremt många förberedelser där hemmet skall bli Kosher innan Pesach börjar. Hemmet skall bli rent från allt syrat - chametz. Det skall säljas eller kastas. Syrat i detta sammanhang är att det har börjat jäsas efter 18 minuter då sädesslag varit i kontakt med vätska. Allt som varit i kontakt med vätska under 18 minuter är okej att ha kvar i hemmet. Så man ska kasta, äta upp eller sälja saker som flingor, pasta och öl. Städningen pågår under en längre period och man tar ett rum i taget. Om man är extremt religiös så målar man också om väggarna. Så att allt som är syrat skall lämna hemmet. Sedan tar man fram det speciella pesach porslinet, det rituella porslinet som har 2 delar ett för mjölkiga saker och ett för köttiga saker. Resten av kökets husgeråd görs rituellt rena genom att man doppar dem i kokande vatten. Vissa saker kan man inte göra sig av med. Så man säljer dem till icke judiska, under högtiden och sedan så köper man tillbaka dem när högtiden är över. Det är viktigt att inte äga något under högtiden som är chametz. 

Seder måltid har en speciell ordning som man äter saker i den speciell ordning som man följer är: 

• Karpas - grönsaker pånyttfödelse och vår
• Charoset murbruket - symbol för leran. Mosade äpplen nötter
• Maror - bittra örter. pepparrot. Symbol för slaveriet 
• Beitza -  ägg festoffer alla gjorte påväg in i templet. 
• Zeroa - ben påsklammet

Utöver detta så finns det saltvatten, - symbol för tårarna under slaveriet. 

Matza - ojäst bröd. Tillagas noggrant så att det bara tar 18 min från det att man gjort degen till att det tar det ut ur ugnen. Smakar som tunnbröd, norrländskt tunnbröd. Detta skall symbolisera hur bråttom man hade när man skulle ta sig ut ur Egypten man hade 18 minuter på sig att ta sig i väg så brödet fick jäsa under 18 minuter. 

Påsk-haggada knyts till berättelsen man läser. Det finns en ram som fyllts på i olika upplagor. Börjar med en inledande måltid som sedan leder över till berättandet där man återger det kollektiva minnet om slaveriet i Egypten. 

Måltiden avslutas med afikoman plockar fram den det är en den mittersta matzans ena del som man gömt undan. När man hittat den får barnen en belöning för att lämna tillbaka den. Middagen avslutas med orden - nästa år i jerusalem (L’shanah haba’ah b’Yerushalayim)

Matza ätes under hela högtiden. Alla dagar efter är en halvhögtid där man helst inte skall arbeta. börjar räkna de 50 dagar fram till shavuot

Shavuot - firas under vår 

50 dagar efter pesach, då man tog emot Torah. För att fira eller minnas detta så ska man studera Torah under hela natten sedan så ska man äta sker som är gjorda av mjölkprodukter så som blintzes - tillverkade och baserade på mjöl

Sukkot - firas på höst

Det kallas också Lövhyddohögtiden och firas mellan 15-21 Tishri i september eller oktober. Det är en glädjefest där man firar eller minns två teman, vandringen i öken och tacksägelsen. Under den här tiden så kommer Messias att födas eller träda fram. Så det handlar om att man ska hoppas att han kommer träda fram inte känna sorg genom att minnas.

Detta är också en hemcentrerad högtid. Där man skall bygga och lev i en Sukka - ett tillfälligt hem som man skall bygga en hydda. Som man skall resa. En hydda som man skall tillbringa stor tid i, det är idealet att man skall befinna sig i den under hela högtiden. Man skall genomleva känsla av utsatthet som judarna kände under ökenvandringen, själva sukkan består av väggar som motstår vind men den är utan tak. Så man är skyddad men ändå utsatt. 

Hyddan skall utsmyckas förr att kännas som ett hem under veckan. Varje familj skall ha sin egen men har man inte  möjligheten att bygga en var så bygger man en kommunal. Man kan inte bygga den på en balkon då man måste de himlen. 

Mitzvot som man följer under denna högtid är:

• Bo leva i sukka
• Bjuda in symboliska gäster som upplevt det utsatta, bibliska gestalter. Man skall bjuda in på symbolisk väg Abraham, moses, Isak, aron David, Jacob alla vandrare och hemlösa i bibeln. 
• Samla ihop 4 arter (lulav + etrog) en diket med 4 produkter 
• Lulav 3 ihop knutna palmkvist, två pilgrimer och 3 myrtelkvistar och en ettrig - citrusfrukt. Används i samband med bönen men inte i sabbat då det är ett arbete tt vifta den i olika väderstreck. 
• Symboliserar totalitetan av ljudar. Smaken - kunskap, doften -goda gärningar, etrog - symbol för de lärda som gör goda gärningar, palmkvist - de som har kunskap en inte gör goda gärningar , mortel - de som gör goda gärningen utan kunskap,  pil - varken lärda eller gör goda gärningar.  

Mynnar ut i två högtider
Shemini atzeret - ber om regn vid 22 i  tishir
Simchat tora - dagen då man avslutar veckoläsningen av toran. På den 23  iTishri. Glädjen över toran vilket man visar genom att man danser med tora rullarna. 

Historiska högtider

Chanukka

• Berättelsen om hur mackabéerna renade templet.
• Tändandet av ljus. Obs. Chanukkaljusstaken omtalas ibland som en »menora». Undvik att göra det och tala om den som en chanukkia istället. En menora har sju ljus, och är så intimt förknippad med templet och tempelkulten att du kommer att ha svårt att hitta en menora i judiska hem. Kommer du in i ett hem med en synlig menora är det med stor sannolikhet ett kristet hem du befinner dig i.
• Seden att spela »dreidl».
• Seden att äta »latkes» (liksom syltmunkar).
• Chanukkasången Maoz Tzur.  13th century 1200talet

Återhelgandet av templet det är en ljushögtid där man firar ett mirakel av att oljan i lamporna höll längre än man trodde, det är en högtid som inte finns med i Tanakh och därför skiljer sig högtiden från de andra högtiderna.  Man firar inte traditionellt den militära segern utan man fokuserar på miraklet med oljan. Har inte haft en speciellt stark ställning i judisk tradition utan funnits i mackabeböckerna i kristendomen. I Talmud nämns inte den militära segern utan miraklet ligger i fokus. Två samtidiga böcker fokuserar på olika delar av historien.  

I modern tid så har man också influerats av den kristna julen, man tänder ljus och skänker gåvor. Man har chanukka buskar likt julgranar. Har omformats av samhället under tidens lopp.

En av de mest uppmärksammande speciellt i sekulariserade kretsar. Det är en hemcentrerad högtid som firas genom :

• Tänadet av ljuset 8 ljus och ett hjälp ljus. Dag 1 första ljuset dag 2 2 ljust dag 3 tre ljus. Osv
• Sjunger en hymn Maoz Tzur, gud är en klippa. 
• Dreidl ett spel med olika bokstäver man får göra olika saker beroende på vilken bokstav som kommer upp
• Sufganiot något man äter. mat friterad med olja. Munkar eller latkes potatis plättar.  

Purim

• Berättelsen om Ester, Mordechai och Haman.
• Läsande av Megillat Ester (Esters bok) och hur man där »utplånar» minnet av skurken Haman. Ketuviim 
• Högtiden som karnevalsfest / bruket att klä ut sig.
• Traditionella uppmaningen att vara så uppsluppen / berusad att man inte känner skillnad mellan »välsignad vare Mordechai» och »förbannad vare Haman».
• Mishloach manot (gåvor).
• Purim-shpiel.

Räddning undan förintelse i Persien det är en Karnevalhögtid som firas den 14 adar (mars/April). Det man firar är att man lyckades stoppa en katastrof, det finns likheter i firandet med de katolska karnevalerna. Hela högtiden uppmärksammar att judarna var hotade men att det skedde ett mirakel och de fick stanna kvar, de blev inte fördrivna eller dödade. De vanliga reglerna som finns under resten av året ställs upp och ned. Man utgår i från historien som finns i Esters bok. 

Som handlar om hur kungen i Persien blir arg på sin hustru och skickar iväg henne skall gifta sig med en ny och gör en skönhetstävling där en kvinna som heter ester vinner som är judinna. Samtidigt så tar han en ny rådgivare Haman med stort ego vill att alla han möter skall bug för honom. Men när han en gång går in genom porten så är det en jude Modikai som inte bugar så hamna blir galen och vill döda alla judar. Ester och Mordokai motarbetar detta och kungen involveras, det är Haman som dödas istället och folket lämnas i fred. 

Det är historiskt känt att persiska kungar endast skulle gifta sig med persiska kvinnor så berättelsen är problematiskt. Tecken på en högtid som funnits som man sedan judaiserats. Personerna Modikai och ester, likt Marduk och Ishtar de mesopotamiska gudar.  

Mitzvot som man fyller under denna högtid är följande 

• Läsandet av Magillat Ester, Esters bok. Mitsvan är att man skall höra texten läsas. 
• Man skall utplåna Hamans namn. Genom att föra ett oväsen i synagogan. 

 Traditioner

• Klä ut sig, Ju mer religiöst ju fler vuxna klär ut sig. 
• Purim gåvor. 
• Ska inte se skillnad mellan Maordechai och Haman allt skall vara så upp och ned att man inte kan se skillnad på den onda och den goda.man skall bli så full att man inte kan se skillnad på dem i mindre religiösa kretsar skall var vara så glad att man inte känner igen dem.
• Mishlach Manot, ätbara saker i en korg som man ger från sin familj ett en familj som har det lite sämre än en själv. Ätbart med en gång inget som skall kunna tillredas. 
• Purim-shpiel  spex, där man gör ironiska spel om samhället. Föregångare till de judiska ståupp komikerna.
• Äta Hamentaschen (sötsaker)

 

Omer 

Minnet av Shimon bar Jochai, inleds på pesach andra dag. När de tär 50 dagar fram till shavuot. Det är en allvarsam period där man inte klippa sig, raka sig, gifta sig inget som handlar om glädje eller uppsluppenhet. Avbryts med en dag under perioden med Lag ba’Omer den 33 dagen. Där man ska minnas minnet av Shimon ba jochais dödsdag. Han som skrev shoar. Det är mystikens högtid. 

Man tänder majbrasor som man sedan dansar omkring. Man kan klippa håret, man klipper små pojkars hår när de är tre den här dagen och eldar upp deras hår. Som pojke i chassidiska kretsar så låter man deras hår växa då de är utsatta för det onda ögat och i och med Lag ba’Omer så börjar deras tora studier. Under denna tid så är det många gifter sig. 

Sekulära högtider under Omer

Jom hashoa 

• Minnesdagen för förintelsen

Jom hazikaron 

• Minnesdagen för de som offrat sina liv för den judiska staten/folket 

Jom Ha’atsmaus 

• Firandet av israels självständighetsdag

Jom Jerushalaim 

• Minnet av återföreningen av det delade Jerusalem 1967. När man återtog jerusalem

Är kritiserade och ifrågasatta från en religiöst perspektiv. Problematiska då man ex minna förintelsen det ska man inte fira under Omer.