SO-Läraren

Inom nästan varje religion så har men att högre väsen som man vördar, dessa väsen kan man kalla Gud. Majoriteten av alla relgiioner har någon form av Gud eller gudar som den har som mittpunkt för själva trossytemet. Hur man ser på Gud, vem gud är, vad den kan göra och vad de har gjort men också vilket relation människorna har till Gud och hur man skapar eller bibehåller en sådan relation är stora frågor där varje religion har olika svar.

I Judendomen finns det en gud, vilket man gör tydligt i Torah där man kan läsa den judiska trosbekännelsen. I den står det följande ”Hör Israel, Herren är vår Gud, Herren är en”. Man har med andra ord bara en Gud det finns inte flera varienater eller avatareer av gud, anser man att något sådant finns så är man enligt judendomen inte jude. 

Inom judendomen så är Gud så pass helig, allamäktig och så svårt att förstå sig på att man inte ska säga gudens namn och man kan inte helle beskriva eller avbilda Gud. När. man talar om Gud så har man därför har man en massa omskrivningar och hänvisningar till Gud. Så inom judendomen så skriver man JHWH (Jhave) men man uttalar det väldigt sällan, det är ett tetragram för hur man säger gud på hebreiska. Istället för att säga JHWH så använde rman omskrivningar och förklaringar så att alla som är närvarnade skall veta vem det är man talar om några sådanna namn eller omskrivningar för Gud eller JHWH inom judendomen är; Herren, Adonai, Elohim, ribono shel olam (världens härskare) eller hakadosh barukh hu (den heliga). Det är lite som att spela spelet med andra ord, du ska beskriva gud utan att använda ordet.

Inom judendomen har man två grundläggande tankar kring Gud, 

1. Gud har skapat allt som finns i universum. Gud har en speciell relation till alla troende och kan både bestraffa och belöna människor för deras förtröstan och deras handlingar. Det gör att alla handlingar som man gör mot andra människor gör man också mot Gud. 
2. Alla människor är lika mycket värda, alla är ättlingar till Abraham och i en förlängning till Adam som är skapat till Guds avbild. 

Gud saknar boning och form, med det så menar man att gud inte bor på en specifik plats eller har ett speciellt utseende utan att Gud finns i allt som han skapat. För ja, i judendomen är Gud en HAN. Men när man pratar om Gud så har man en antropomorft språk där man gör Gud mänsklig, man talar om Gud som har bönesjal i himlen. 

Gud beskrivs som evig, barmhärtig, allvetande, allsmäktig, helig och rättfärdig som även om han bestraffar de som tror fel eller handlar fel så har han förmågan att känna empati och förståelse med människorna och är rättvis i sin behandling av dem. Ofta beskriver men gud med antropomorfa drag med andra ord så beskriver man gud med mänskliga drag. Ofta säger man att Gud har både bönesjal och böneremar, man menar att Gud studerar Toran och att han blir lycklig när det judiska folket är duktigare på att läsa, memorera och diskutera de heliga texterna än honom själv. 

Synen på människan

I och med att Gud har skapt allt i världen och alla som lever i den så är alla människor i grund och botten lika mycket värda. Alla som lever på jorden är ättlingar till Adam (och Eva) som i sin tur är skapt i Guds avbild. De tidiga rabbinerna sa att ”den som är skyldig till att en enda själ förloras kan ses som skyldig till att hela världen går under (förgås). Den som räddar en enda själv kan anses rädda hela världen.”(Groth s 116).

Källor:

Groth - Judendomen 

So - rummet