Judendomens riktningar
Nästan alla religiioner har flera olika rikningar och grenar där man ändå är så lika att man kallas för en religion men man tolkar olika delar av den heliga skriften olika vilket skapar skillnader och grupperinger inom religionen.
De stora skillnaderna mellan de olika grenarna inom judendomen börjar växa fram under 1800talet i Europa. Under 1800talet så börjar judarna som lever i västeuropa att få medborgliga rättigheter i sina hemländer och det är deras anpassning av livet och relationen mellan den judiska gemenskapen och medborgarskapet. I och med emancipationen, friheten och medborgarskapet, så kunde judarna bli en del av samhället utanför den judiska gemenskapen. Detta gjorde att man var tvungen att ta ställning i frågan om hur den judiska tron och ett fullständigt medborgarskap skulle kombineras. Det är denna balansgång och dessa nya möjligheter som ger upphov till de riktningarn som vi idag känner till inom judendomen.
De tyska judarna bröt sig loss från de strikta regler som fanns i den rabbinska judendomen (den äldre judiska traditionen) och genom Moses Mendelsohn så började reformjudendomen växa fram, de övergick till en tro och ett religiöst liv som allt mer likande protestantismen (den stora religonen i norra Tyskland) samtidigt som man lämnade hebreiskan och började tala tyska. Man skulle bli en del av samhället och ha sin tro separerad från det offentliga livet, landets språk fick bli språket som man talade i tempel och man la en allt större vikt vid att rabbinerna och andra i gemenskapen hade en utbildning utanför den religiösa utbildningen.
Vid mitten av 1800-talet börjar andra judiska grupper att vända sig från reformjudendomens allt för stora friheter och öppenhet för förändring. De amerikanska judarna bildar den konservativa judendomen ett mellanläger mellan reform- och ortodox judendom. Den konservativa judendomen vill bevara klassiska judiska traditioner men ändå vara en del av det moderna och samtida samhället. Båda konservativ- och reformjudendom har en mer öppen syn på kvinnor och deras plats i det rituella livet, samtidigt som de också har en mer liberal syn på vem som klassas som jude. Kvinnor har inom de båda riktningarna en möjlighet att bli rabbiner och därmed få en mer avgörande roll inom religionen. Utöver detta så menar man att det räcker med att har en judisk far och uppfostras judiskt för att tillhöra den judiska gemenskapen.
Den stora skillnaden mellan reform-, konservativ och ortodox judendom är synen på Toran och Lagen. Medan ortodox judendom lägger en stor vikt vid lagen och de traditioner som finns inom den, så menar reform judendom att det är skriven av personen under en viss tid på en viss plats och att det som står måste omtolkas utifrån dagens förhållanden, och den konservativa judendomen menar att man ska förstå lagen utifrån vetenskapliga ögon man ska se det som en källa med traditioner där det relevanta ska bevaras.
Ortodoxa judar är en riktning som bygger på den rabbins judendomen och har bevarat flest delar från den. Men de är ändå en del av samhället och accepterar det i sin helhet så länge det inte direkt bryter mot lagen, de judar som vänder sig från samhället är chassidiska judar, de ultraortodoxa. De menar att Lagen är given och skriven av Gud, därför är den helig och oföränderlig. Denna syn på lagen påverkar hur dessa judar integreras i samhället då de lever i separata grupper och områden i städer runt om i världen, de klär sig också traditionellt där man kan se en skillnad mellan de olika ultraortodoxa dynastiers på deras sätt att klä sig.
