SO-Läraren

Världens tidigaste civilisationer anses ha uppkommit i Mellanöstern ca 3000 år före år 0, i landet mellan floderna Eufrat och Tigris, vad som också kallas den bördiga halvmånen. Dessa civilisationer började växas fram under bronsåldern och det är genom ett överflöd från deras jordbruk som en större civilisation kan växa fram. 

Det som definierar det tidiga flodkulturerna, eller dessa mer komplexa civilisationer. Det är inte längre en familj eller en släkt som bor tillsammans det är inte heller en liten by utan det är ett större nätverk av människor som bor på samma ställe. 

• de hade ett överflöd från jordbruket 
• de skapar en centralmakt som kan dela upp och förvara överflödet från jordbruket
• man skaffar sig ett skriftsystem för att hålla koll på överskottet från jordbruket
• det finns en religion som legitimerar makten i samhället
• de växer fram ut mindre samhällen som fanns på samma plats innan
• en del kan lämna jordbruket och göra annat

Det är från år 3000 före vår tideräkning som man kan hitta källor med någon form av textspråk på, de äldsta kommer från Mellanöstern och sedan kommer det källor från Egypten. 

Någonstans runt 3000 år innan vår tideräkning så börjar man odla på åkrar istället för att jaga och samla. Genom att jorden ger ens tor avkastning på det som man planterar så får man snabbt överskott på mat och det gör att populationen kan öka. Folket bli då allt mer bofasta genom att en bofasthet bättre kan garantera dem deras mat. När man bosätter sig så är man också tvungen att börja samla på sig mat och förvara den över vintern och man blir tvungen att ta markområden och kalla dem sina egna. Genom detta så skaffar sig människan också privat egendom. När alla till en början bosätter sig så har också alla en och samma status men beroende på markens bördighet, tur och mycket annat så börjar en social hierarki att växa fram. Andelen jord som man lyckas skaffa till sig och sin familj ger makt, mat och en högre status. Och det skapar ekonomiska skillnader mellan de olika bosättningarna. 

När man bosätter sig börjar man också se behovet av kvinnan för att skaffa sig barn och fortleva som civilisation. Man kan se det som om att kvinna förlorar sin status och blir allt mer en egendom som männen vill kontrollera för att kunna kontrollera populationen och en ekonomiska fördel som fertila kvinnor kan ge. En stor familj var ändå samma sak som en stor arbetskraft till gården. 

Bosättningarna skapar fler situationer som kanske inte var nya för människorna men som såg annorlunda ut. När man bor nära varandra så växer också konflikterna, konkurrens och tillslut även krig. Den täta befolkningen som växer i och med den allt större avkastningen på jordbruket skapar en situation där man är i behov av gemenskap, organisering, försvar och en armé. 

Många av de tidiga civilisationerna utvecklade också boskapsskötseln för att få till gång till kött och därmed minska behovet av att jaga. För att försäkra jordbruket så utvecklade man bevattningssystem som utgick från de stora floderna, genom dessa förbättringar så kan man låta allt fler av befolkningen specialisera sig på annat än jordbruk och ny yrken växer fram. Över flödet av jordbruks varor och folk skapar en ny samhälls klass de skriv kunniga som ser till att hålla koll på överskottet från jordbruket och fördela det jämt över befolkningen. 

En fortsatt utveckling som sker är att man skapar sig en religion som förenar och skapar en gemenskap bland folket den legitimerar också stadsmakten och gör att staten kan äga alla mark som bönderna brukar, odlar, sköter, köper och säljer i utbyte mot att de ger staten skatt och en del av deras överflöd. Vilket ytterligare skapar ett behov av ett skriftspråk både för att göra kvitton, räkenskaper och köpebrev men också för att bygga ut den växande religiösa kulten. 

Sumer

Summererna hade ett skriftspråk likt de andra kungarikena som växer fram i regionen. Mesopotamien bygger i mångt och mycket på många små och stora stadsstater som konkurrerar mot varandra. Men det som skiljer dem från de andra rikena är deras språk som är helt annorlunda. Man vet inte vart folket kommer ifrån men man har två teorier

1. De fanns där från början
2. De invandrade till området och assimilerade sig med folket som redan fanns där

I det sumeriska riket är det templen som står i centrum, utifrån dem växer bosättningar, religiösa platser och allt efter som större städer fram. Genom att bosättningar växer fram kring templen så hamnar också prästerna i samhället hänt upp i hierarkin. De får en stor makt då var stat är en egen teokrati som tillber, vördar och tror på den gud som bor i templet i just den staden. Ensi är den man som styrde i staten, guds styrande man på jorden, en överstepräst som man ansåg styra över staten åt gudens vägnar. Till en början var det en uppdelning mellan Ensi och Lugal. Ensi hade den religiösa och administrativa makten och Lugal, vilket betyder stor man, var han som var samhällets krigsledare. Men allt eftersom så växer dessa två yrken ihop till en och man börjar låta arbetet gå i arv från far till son. 

Ensi ansågs inte vara en gud och var inte heller en enväldig härskare, utan regerade tillsammans med ett råd som hjälpte till vid stora beslut. Ensins familj blev samhällets aristokrati eller överklass och de tog alla viktiga jobb i samhället. 

Stadens gud var den som ägde all mark i staden men den förvaltades av prästerna som levde i templen, därför skulle en del av överskottet från jordbruket också ges till templen. 

De fria medborgarna som levde i staden var uppdelade i två skilda skikt de som ägde marken som de brukade och de som arbetade på överklassens mark, med andra ord de som inte ägde marken de arbetade på. Utöver det så hade man också slavar som stod längst ner på samhällsstegen. Man tog alla utomstående folk som man mötte krig som slavar man hade inga preferenser eller någon speciell etnisk betoning på sina slavar. Alla som bodde i en stadsstat kunde bli slavar i en annan stadsstat om de förlorade i krig, vilket gjorde att man behandlade slavarna väl. 

Källor:

A history of World sociaties av Merry E Wiesner-Hanks, Patricia Buckley Ebray och roger B. Beck 

Föreläsningar på Södertörns Högskola