Demokrati och diktatur
Demokratier och diktaturer är exempel på olika typer av statsskick eller styrelseskick då dessa ord ibland används som synonymer, men det finns en skillnad mellan dem. Med statsskick försöker man definiera landet utifrån vem det är som är stadschef för ett land, antingen så kan man vara en monarki, där man har en kung eller drottning där makten ofta ärvs från en generation till en annan, eller så kan man ha en republik där ledaren av landet är en premiärminister eller en stadsminister. Avsett om ett land är en monarki eller en republik så kan landet vara antingen diktatur eller demokrati. När man talar om styrelseskick så är det hur makten i ett land är fördelad som det handlar om. Med andra ord om ett land är en demokrati eller en diktatur.
Demokrati, betyder att landet styrs av folket, där medborgarna i ett land behöver vara engagerade i politiken och samhället för att det politiska systemet skall fungera. I en demokrati så har befolkningen rätten att ha en åsikt och att uttrycka den i både tal och skift.
Diktatur å andra sidan betyder envälde, och är demokratins motsats. Det är ett samhälle där en eller ett få tal personer bestämmer allt, ofta har dessa personer inte valts av folket eller så har de fått makten genom att få ett litet antal röster.
Även om man kan göra en förenkling och bara i grova drag jämföra demokrati med en diktatur så finns det flera olika typer av demokratier idag. Inget lands demokrati är identiskt med ett annat.
För det första så kan man har en direkt demokrati där alla medborgare i ett land har rätten att rösta och delta i alla de beslut som skall tas i landet så länge med är över en viss ålder. Ett exempel på ett land som ännu använder störst andel direkt demokrati är Schweiz, där har man en ston involvering i de lokala frågorna och man har ett stort antal folkomröstningar i större frågor.
Representativ demokrati är vanligare och det är så man styr Sverige. I en representativ demokrati så röstar folket på vilka de vill ska styra landet och sedan får de styra åt folket under en period på fyra år.
Ofta har stater en blandning av de två systemen vilket gör att man i Sverige exempelvis har folkomröstningar i större frågor så som högertrafik, EU-medlemskap och Euron. Anledningen till att man inte har ett land som endast styrs av direkt demokrati är att det skulle kräva för mycket av ett lands medborgare då de konstanta skulle behöva vara delaktiga i beslut som sker i landet.
Man kan också dela in demokratier i parlamentarism och presidentialism beroende på hur makten fördelas i och över samhället.
Parlamentarism är när ett land styrs av ett parlament eller som vi kallar det i Sverige en riksdag där alla medlemmar är valda av folket. Den regering som bildas av de som får flest röster behöver ha stöd i riksdagen/parlamentet för att få fortsätt att han makten fram till nästa val. I länder som har en delad makt i ett parlament och en regering så är det regeringen som kommer med förslag på lagar och regler men parlamentet som bestämmer om de skall bli verklighet eller inte. Sedan får följa parlamentets beslut och se till att lagen eller reglerna bli verklighet.
Presidentialism skiljer sig genom att man i dessa länder, exempelvis USA och Frankrike, inte röstar på partiet som man vill ska styra utan på vem som man vill ha som stadschef. När man har valt stadschef så bildar hen sin regering genom att välja medlemmarna. Det blir en större personlig makt som statschefen har då hen inte behöver välja sina medarbetare ur ett visst parti. Den lagstiftande makten i landet väljs av folket och är ofta indelad i två kammare eller delar.
Andra styrelseskick
Anarkismen, är ett samhälle där man inte har någon stat och alla människor samarbetar som de vill och är jämlika. Man motarbetar med andra ord alla typer av makt som kan förekomma i ett land och man utjämnar alla klassskillnader.
Meritokrati är samhällen där dina meriter och ditt inflytande avgör hur viktig du är i samhället, det är ofta utbildningen som skall vara grundande för din plats i samhället. Det är med andra ord de meriter du har från skola, jobb och hur du presterar som avgör om du hamnar högt upp is samhället och därmed får ta del av makten. Det är ett samhälle där dugligheten och hur bra du är avgör ditt värde inte klass, kön eller etisk tillhörighet.
Geniokrati är en ide om att samhället skall styras av en elit med genier som har ett IQ över en viss gräns. Det är en blandning av demokrati och diktatur då det är folket som skall styra men bara de som har en viss IQ.
Teokrati i länder som håller en religiös eller gudomlig makt som det högsta i samhället och det är det gudomliga eller de religiösa reglerna som bestämmer hur samhället skall styras. Den som styr landet anses vara guds företrädare på jorden, så som faraonerna i forna Egypten. Ofta har kungen ansetts vara utvald av gud och har en gudomlig rätt att utöva makt över folket, vilket var ett vanligt argument under 1500-talet eller i dagens Vatikanstaten.
Plutokrati är när invånarnas montera värde, mängden pengar som de har, avgör vem om har makten. De rikaste styr. Ett exempel på detta är Sverige under slutet av 1800-talet eller början på 1900-talet där man fick röster efter hur rik och hur mycket inflytande man hade. Ju mer pengar desto fler röster, eller att det tidigare endast var de som hade pengar som fick rösta övre huvudtaget.
Hierokratier är istället samhälls system där präster styr. Ett präststyre hade man i rikena runt Eufrat och Tigris i Mesopotamien men också i Sydamerikanska riken så som Inka och Maya. Idag kan man se detta system i Iran där prästerna har ett inflytande över det folkvalda parlamentet.
Oligarkier kan vara demokratiska men det är de rika som styr även om de inte behöver vara politiska engagerade men deras pengar skapar inflytande över hur landet styrs, det är lite på samma sätt som aristokratin har haft inflytande över samhället under exempelvis 1700- och 1800-talet.
Källor:
SO-rummet
SOS samhällskunskap 7-9
