Kvinnorna i antikens Rom
I den romerska historien så lade man fokus på de dygder som man ville att kvinnorna skulle ha, med andra ord vad som skapade den ideala kvinnan och som den samtida kvinnor inte hade. För att belysa de olika dygderna så lyfte man fram olika romerska kvinnor genom myter och berättelser.
Den första idealiska kvinnan i romarriket var Ukretsia, hon var en gift kvinna som blev våldtagen av Etruska som var kungens son när hennes man var ute i krig. Efter våldtäkten så sammankallar hon sin mans alla manliga släktingar som fanns kvar i staden och begick självmord framför dem. Ukretsia valde enligt myten att begå självmord istället för att leva som ett bevis på orenhet. Utifrån denna berättelse så så menar man att en kvinna ska vara lojal mot sin man och ha hans bäst ai åtanke.
Den andra viktiga ideal kvinnan var Verginia, myten utspelar sig på 400talet före vårtideräkning. En man som tillhör överklassen försöker inleda en relation till en kvinna född inom soldatklassen. Mannen hyr in en annan som informerar kvinnan om att hon är hans slavinna. Den inhyrde mannen kan då ge flickan till den högburne mannen då hon anses vara hans egendom på grund av att hon var hans slav. För att flickan inte skall ges bort till denna överklass man och utnyttjas sexuellt så väljer hennes far att döda henne.
Det är tydligt i myterna att kvinnor offrar sig själva eller offras i olika situationer som sedan ger politiska konsekvenser. De kvinnliga idealen är tydliga,
- fram till den dagen som en kvinna är gift så ska hon vara kysk. Men det är ingen som väntar sig att hon skall vara det hela livet.
- Pudicitia, är det andra idealet. Där en kvinna under äktenskapet skall vara både lojal och sexuellt trogen till sin man och samtidigt också se till att vara fertil och ge mannen arvingar.
- Univira är det tredje idealet där man i en ideal värld vill att en kvinna skall vara sexuellt trogen till en man under hela sitt liv. Man skulle vara trogen sin man även om han dig.
- Det fjärde idealet är att kvinnor skall föda barn. Vilket krockar med det tredje idealet, denna krock mellan två ideal grodde ofta att kvinnor giftes bort efter att de blivit änkor så att de skulle kunna föda och uppfostra så många barn som möjligt.
- Att vara en god moder, modersrollen var mycket viktig i samhället man menade att kvinnorna hade en skyldighet att uppfostra sina söner till goda samhällsmedborgare. Denna roll var så viktig att man hade en extremt stor respekt för kvinnor som mödrar i samhället.
I det romerska samhället så fick kvinnan vara en del av vissa delar av det offentliga livet även om hon var en fru. Fruar fick delta i olika fester och arrangemang som pågick men de fick inte vara en del av politiken. Man använde kvinnor som var mammor till olika stora och inflytelserika män som exempel på hur en moder skall vara, viket skapade en dygd för de manliga invånarna att lyda sin mor. Som kvinna kunde man också slippa undan sin mans envälde och makt om det var så att han agerade mot staten, genom att exempelvis inte respektera hennes roll som moder.
Precis som i Grekland så ansåg man att en kvinna alltid behövde ha en förmyndare om det var hennes far, bror eller man. Detta grundade man på åsikten om att kvinnor var svagare än män.
Alla äktenskap var också arrangerade de skapades av familjerna och främst föräldrarna för att skapa relationer och allianser som hade en stor ekonomis och politisk vikt men de kunde också skapa större landområden eller likande civila uppgörelser som gjorde att båda familjerna kunde dra nytta av äktenskapet.
Även om det var en dygd att respektera sin mor så byggde hela samhället i antikens rom på pater familjas med andra ord på att den äldsta mannen i släkten hade all makt och var familjen överhuvud. Den äldsta mannen i släkten representerade hela familjen i senaten och hade ett stor inflytande över familjens liv. Så länge han levde så kunde inte någon son bli myndig och i en förlängning inte heller någon dotter men om hin giftes bort fick hennes man förmyndarskapet över henne. När pater familjas dog så var det den äldsta sonen som tog hans plats och blev familjens nya överhuvud.
Pater familjas hade den utligmata makten i familje och avgjorde vem som fick leva och vem som inte fick det. Å ena sida så fick denna man bestämma vilka barn, av de som föddes, som fick leva och bo kvar med familjen och vilka som skulle sättas ut. Om man som barn eller vuxen inte följde samhällets moraliska regler så kunde också pater familjas bestraffa denna person med döden. Men dåd staten ville ha invånare och flera invånare så var det ofta slavarnas barn och liv som fick utså denna maktdominans som pater familjas hade. Man behöll de barn som var rätt typ av barn, de framtida medborgarna.
Kvinnor stod hela tiden under en mans makt och faderns eller pater familjas kunde välja hur en dotter skulle giftas bort
Med hand - då blev kvinnans man hennes nya förmyndare och kvinnan lämnade sin släkt helt och hållet för att leva med mannens släkt.
Utan hand - även om kvinnan giftes bort så fortsatte hennes far att vara hennes förmyndare och dottern sågs som sin familjs representant i sin makes hus och hennes band till sin familj fortsatte vara starka.