SO-Läraren

USAs stadsskick och valsystem - Så styrs USA

Publicerad 2020-06-20 15:08:00 i Samhällskunskap, Stadsskick,

USA är en federation, vilket betyder att makten i landet är uppdelad på två skilda nivåer. En federal stat som berör alla områden i landet eller hela State, ungefär som en regering in Sverige. Den andra nivån är den lokala eller regionala som själva har ett stort inflytande på politiken som sker i staten. Man skulle kunna se det som att varje delstat fungerar som ett land i EU där man har en viss det självbestämmande även om en del saker bestämma på den nationella, federala, nivån.

Presidenten

Presidenten för USA är en av världens mäktigaste personer, hen (har dock alltid varit en han),, väljs för en period på 4 år och kan efter denna period sitta som president i ytterligare två mandat perioder. Man kan med andra ord inte vara president i mer än 12 år. Presidentgen är landets stadschef och utser dess regering samtidigt som hen är överbefälhavare för militären i landet. Den som är president över USA är både chef över staten, federationen, och militären. Denna enorma makt är tydlig när man inser att den amerikanska presidenten själv väljer ut vem som skall vara minister och för vad och han kan avsätta dessa personer när han vill samtidigt så har han ett inflytande över rättsväsendet då han utser domarna till den Högsta domstolen. Utöver makten i landet så har presidenten ett inflytande globalt då det är presidenten som fungerar som utrikesminister och skall ansvara för relationerna till andra länder.

När det kommer till frågor som rör utlandet så är det presidenten och hans team som ansvarar för alla avtal eller överenskommelser (agreements) men det finns också andra typer av avtal, treaties, vilka måste godkännas av senaten med en kvalificerad majoritet på 2/3 för att få drivas igenom.

Alla lagar som författas på en federal nivå har presidenten rätt att lägga in ett veto mot, vilket i betyder att han inom de första 10 dagarna efter att en lag författas av kongressen kan vägra att skriva under lagen och därmed ogiltigförklara den. Om det ändå är en lag som majoriteten u landet vill ha så kan senaten gå in och rösta om lagen, om 2/3 av senaten vill ha lagen så kan de driva igenom den.

Presidentens makt bygger i mångt och mycket på hens relation till kongressen. För att påverka och skapa relationer till de olika ledamöterna så kan presidenten använda sig av många olika metoder. Med både privata möten och överenskommelser när det kommer till ledamöternas egna hjärtefrågor eller önskningar inför kommande val.

Om presidenten är mycket mäktig så är det inte var vicepresidenten är, detta är också en roll som tillsätts av presidenten. Den som är vicepresident är talman i senaten men får inte rösta i några frågor. Om presidenten på något sätt dör under en mandatperiod så är det vicepresidenten som kommer att ta över makten.

Presidenten är inte beroende av Kongressen för att kunna utföra sitt arbete utan det kan vara så att presidenten kommer från ett parti medan kongressen styrs av ett annat.

Kongressen

Man kan säga att kongressen i USA är motsvarigheten till riksdagen i Sverige. Den amerikanska kongressen är uppdelad i två kammare, representanthuset som har 435 ledamöter och senaten med 100 ledamöter.

Representanthusets ledamöter väljs om vartannat år och varje delstat är representerar proportionellt efter dess befolkningsmängd. Med andra ord så har en stat med många invånare fler platser i representanthuset än en delstat med få invånare (Kalifornien har betydligt fler än Hawaii). Senaten väljs om vart tredje år men har en mandatperiod på 6 år vilket betyder att alla medlemmar som sitter i senaten inte byts ut varje gång utan det är bara en del av ledamöterna som väljas och sedan sitter de i 6 år under deras mandatperiod byts de andra ledamöterna ut. Det är dock sällan som det kommer in nytt blod i dessa kammar då det är svårt att slå någon som ställer upp till omval, speciellt när valdeltagandet i landet också är mycket litet, där ca 40% av de som får rösta röstar när senatsvalen inte är samtidigt som en presidentval och ca 60% röstar när det sammanfaller med ett presidentval.

Även om makten är relativt jämt fördelad mellan de två kamrarna så har de lite olika typer av makt. Medan Representanthuset har ett större inflytande över finanserna i landet och kan väcka åtal mot presidenten. Å andra sidan så fungerar senaten som en domstol och har en större tyngd i politiken. Majoriteten av ledamöterna i kongressen har genomtiderna vart advokater även om det idag finns inslag av andra yrken. En amerikansk kongressledamot tjänar mycket bra och har många förmåner. När man väl är en del av kongressen så är partitillhörigheten inte lika viktig längre utan en enskild ledamot kan rösta efter sitt eget huvud och hjärta, gå mot partiets åsikter och driva egna frågor.

Kongressen är uppdelad i flera utskott och underutskott. Det är i underutskotten som en allt större politisk makt har ansamlats då dessa personer ofta har en mycket stor sakkunskap samtidigt som deras debatter ofta bevakas av media. Varje ledamot har ca 35 anställda som hjälper dem vilket gör att det är ca 20 000 anställda i kongressen utskott och underutskott.

Högsta domstolen

Högsta domstolen heter Supreme Court i USA, det är en domstol som har stor makt över rättsväsendet i landet och de nio ledamöterna sitter på livstid. Bland ledamöterna är de flesta över 70 år och medelåldern är mycket hög. Det är presidenten som utser domare till domstolen och som kan avsätta dem.

Även om Supreme Court dömer i enskilda rättsmål så är de beslut och domar som de kommer fram till prejudicerande, med andra ord så fungerar deras beslut som en regel eller vägledning för mindre domstolars beslut i likande fall. Högsta domstolen kan också ogiltigförklara lagar som Kongressen försöker stifta ifall dessa anses bryta mot grundlagarna i landet.

Den Högsta domstolen i USA har fört igenom en hel del viktiga domar som fungerat som regelverk och vägledning inom rättsväsendet. Man har bland annat beslutat att det är förbjudet med segregation eller rasåtskillnad i skolorna, även om samhället ändå är relativt uppdelat på många platser. Under 70-talet så fastslog man i Högsta domstolen, dock lite motvilligt, att e kvinna har själv rätten att bestämma om abort.

Om man förlorar sitt mål i en domstol på delstats eller federal nivå så har man rätten att ansöka om att Högsta domstolen skall ta upp ens fall, men då måste fallet isig beröra grundlagarna på något sätt. Det är flera tusen fall varje år som ansöker om resning i högsta domstolen men för att en mål skall tas upp måste 4 av de 9 domarna ge sitt samtycke. I snitt genomför domstolen 3 fall i veckan under ett år.

På grund av att man har ett system som är uppdelat på två nivåer den federala och delstaternas så har man också ett uppdelat rättsväsen. Det finns federala domstolar som tar upp de fall som berör den federala lagstiftningen och olika mål som rör invånare som lever i olika delstater. Den federala domstolen är uppdelad i tre delar där man först hamnar i en District courts, om man överklagar ett beslut som tagits där så hamnar man i Circut Courts of Appeal och tillsist kan man ansöka om att få sitt fall uppdagar i Supreme Court. På samma sätt som de federala domstolarna är uppbyggda är delstaternas egna domstolar uppbyggda skillnaden ligger i vilken typ av fall som man tar upp. I delstatens domstolar så tar man upp fall som handlar om delstatens egen lagstiftning, exempelvis dödsstraff i Texas.

Makt fördelningen i USA

Makten i USA skall enligt grundlagen vara uppdelad på tre instanser. Presidenten skall styra landet, Kongressen skall stifta lagarna och Högsta domstolen skall kontrollera att lagarna inte bryter mot grundlagen.

Delstaterna

Lagstiftningen i USA ligger på två nivåer den federala som drivs av kongressen och den delstatliga som sker inom varje enskild delstat. USA bestå av 50 delstater som har ett relativt stor självständighet. De församlingar som finns i den enskilda delstaten, bortsätt från Nebraska, har två skilda kammare en senat och ett representanthus. Alla som arbetar inom dessa kammare är folkvalda precis som domarna. En delstats senator väljs på en mandatperiod på 4 år medan representanthuset har val vartannat år.

Varje delstat skall lyda under grundlagarna och Högsta domstolen men får ta egna beslut och skapa egna lagar när det kommer till undervisning, välfärd och socialpolitik. Varje delstat får också ta ut skatt från sina invånare. På grund av dessa friheter i utformningen i lagstiftningen så skiljer sig lagarna mellan delstaterna år. I grund och botten får varje stat monetärt, pengar, stöd från de federala myndigheterna men på grund av ekonomiska förändringar så har de enskilda staterna behövt ta ut mer skatt lokalt. Delstaterna i USA precis som många länder i Europa är måna om sitt egna självbestämmande.

Varje delstat är egentligen nationen i miniatyr, där varje delstat väljer en guvernör som skall motsvara presidenten fast på den mer regionala nivån inom staten. Precis som en president väljs denna guvernör för en mandatperiod på 4 år, han eller hon har rätten att utnämna högre tjänstemän och att förkorta och ändra straff, benåda från dödsstraff, för brottslingar. Varje guvernör har också en viceguvernör precis som att det finns en vice president. Att bli guvernör är ofta en av stegen mot att bli president.

Valsystemet

Valsystemet i USA bygger på en fyra års period, den som vill bli president måst vara född i USA och kan välja om. Valen som sker är inte direktval utan indirekta val, vilket betyder att man som röstberättigad röstar på en elektor som i sin tur utser presidenten. Varje delstat är en enskild valkrets, det är också District of Columbia där huvudstaten ligger. Man har ett val inom varje valkrets mellan de två partierna och det parti som vinner, får en majoritet är det parti som får bli elektorer. Antalet elektorer är olika många beroende på hur stor befolkning det finns i valkretsen där den största har 55 röster och de minsta valkretsarna har tre. Varje parti väljer formellt sätt ut sin president och vicepresident kandidat vid de nationella konventen för partiet. Det är sedan dessa elektorer som bestämmer vem av kandidaterna som skall bli president. Vilket betyder att även om en majoritet av rösterna var på det ena partiet så kan det andra partiets presidentkandidat vinna valet på grund av att man fått en majoritet i de stater med störst befolkning. Vilket hände 2016 under presidentvalet. Elektorerna i 24 av delstaterna är skyldiga att följa folkets vilja men det är man inte tvungen att göra i de andra 26 delstaterna viket betyder att man inte alltid kan vara säker på vem som blir president och om folkets vilja blir hörd. N

Kongressen val genom direkta val och kan bli omvalda hur många gånger som helst. Senaten väljs av staterna som var och en skickar två representanter, vartannat år så byter man ut en tredjedel av senaten sedan får dessa ledamöter ha sitt mandat i 6 år. Representanthusets ledamöter väljs genom proportionella val som hålls vartannat år. Kalifornien har 53 ledamöter och de 7 mest glesbefolkade staterna har bara en ledamot vardera.

Även om varje stat skriver sina egna vallagar så skall alla val till presidenten ske den första tisdagen efter den förstamåndagen i november.

De som röstar i USA är en liten del av de som har rätten att rösta. Man behöver därför bara stöd från en liten del av väljarkåren för att få stor makt. I presidentvalet har deltagandet pendlat mellan 50 och 57% sedan 2000 medan mellanårsvalet till kongressen endast haft 36-38% som röstade dock var det 49% av de som hade rätten att rösta so röstade 2018.