Andra världskriget 1940
Tyskland invaderar Danmark och Norge
Under våren 1940 så börjar den tyska militären att mobilisera sig för att anfalla Danmark och Norge. Tyskland ville få tillgång till fjordarna upp i norra Norge där man tänkte bygga skyddade ubåtsbaser, samtidigt som ett ockuperat Norge skulle se till att Tyskland lättare skulle kunna få en stadig import av järnmalm från Sverige.
Danmark
Det är på morgonen den 9 april som de tyska trupperna går in över den danska gränsen, den tyska regimen uppmanar danskarna att inte göra något motstånd då man inte vill erövra landområdena utan man tänker låta dem styras av egna självständiga regeringar så länge som man samarbetade med Tyskland. Den danska armén, flottan och flygvapnet var dåligt utrustat och kunde inte göra något reellt motstånd mot den tyska armén. Den danska regeringen valde snabbt att följa Tysklands råd om minsta möjliga motstånd och kapitulerade snabbt. Genom att handla på sånt sätt så kunde regeringen i Danmark sitta kvar vid makten och de danska judarna fock leva i fred under de första åren av ockupation av landet. Till en början så samarbetade man med den tyska regimen men folkets missnöje växte sig allt starkare ju längre som tid som gick. Det började förekomma strejker i fabriker och industrin, befolkningen började sabotera för den tyska armén vilket leder till att Hitler avsätter den danska regeringen 1943. Istället tillsätter man ett direkt tyskt styre som nu går in med hårdhandskarna, det upprättas läger i landet där man placerar nazistmotståndare och judar. De som inte hamnar i läger i Danmark transporteras till läger i resten av Europa.
Men en del av det danska folket varnas för den tyska regimens insamling av judar och man lyckas transportera en del av den judiska befolkningen över havet till Sverige.
Norge
Tillskillnad från Danmark så hade Norge ett hav mellan sig och Tyskland, de hade också stöd från både Frankrike och Storbritannien vilket gjorde att man sa nej till de tyska kraven på en fredlig invasion. Efter ett par månader med strider så kunder den norska militären inte längre göra motstånd och man tvingas kapitulera den 10 juni. Strax efter att både kungahuset och regeringen försatt sig i exil i London. Tyskland skapar en myndighet under ledningen av Josef Terboven som skall leda den ny norska regimen, ledaren för det norska nazistpartiet Nasjonal Samling Vidkun Quisling blir minister president och får leda en regering utan någon egentlig makt i landet. Terboven hade de riktiga makten och han lydde direkt under den tyska regimen, han använde både propaganda, våld och terror för att skrämma den norska befolkningen in i lydnad. Han upprättade flera koncentrationsläger i Norge bland annat Berg och Grini. Han förde in 400 000 tyska soldater som i mångt och mycket transporterade in i landet över den svenska järnvägen, i sin tur så arresterade dessa ca 40 000 norrmän och en hel del svenska motståndsmän. Medan 75% av de som tillfångatogs sattes i läger i Norge så transporterades 9000 till läger i Tyskland.
Tyskland anfaller Nederländerna, Luxemburg, Belgien och Frankrike
På de tidiga sommaren 1940 vände Tyskland blicken mot Frankrike och Atlantkusten, för att kunna komma åt Frankrike så väljer man att invadera Nederländerna, Belgien och Luxemburg för att kunna ta sig in i Frankrike genom landets nordliga gränser istället för den extremt väl militariserade gränsen som gick mellan Tyskland och Frankrike.
Den 10 maj 1940 går den tyska militären in över gränsen i Nederländerna, Belgien och Luxemburg. Medan Luxemburg erövrades snabbt så får städerna i Nederländerna utstå bombanfall som nästan jämnade Rottendam vid marken. Nederländerna kapitulerar i mitten av maj och Belgien i slutet av samma månad. Ländernas regeringar flydde till London och bildade exilregeringar likt den norska regeringen. För att styra det ockuperade Nederländerna så tillsätter Hitler SS-officeraren Artur Seyss-Inquart som rikskommissarie.
I Frankrike så fanns det grupper med brittiska soldater som blivit översända för att understödja fransmännen, men de båda militärerna var dålig förberedda på den tyska arméns nya krigstaktik, blixtkriget. Vilket tvingar den franska armén till en reträtt i slutet av man mot stränderna vid Dunkerque. Från den 27 maj fram till den 4 juni lyckas brittiska båtar, allt från pråmar, fritidsbåtar, färjor, krigsfartyg och fiskebåtar, att rädda 215 000 brittiska soldater och 120 000 franska soldater genom att transportera dem över den Engelska kanalen. Även om man lyckades rädda soldaterna så tvingas man dock att lämna vapnen kvar i Dunkerque så att de tillslut hamnade i tyskarnas händer.
Efter ockupationen av Belgien, Nederländerna och Luxemburg så låter Hitler militären att fortsätta sitt erövringståg söderut, i början av sommaren så går de tyska trupperna in över floden Somme och fransmännen börjar fly från sina hem över fem miljoner civila flyr från de norra delarna av landet och tar sig längre söderut. De franska trupperna och den franska regimen gav snabbt upp och även de började fly söder ut. Den 14 juni så marscherar den tyska armén in i Paris och ockuperar staden ett par veckor senare skrivs ett vapenstillestånd som skall gälla mellan Tyskland och Frankrike. Den franska militären Charles de Gaulle flydde till London och blev tillslut ledare för den franska exilregeringen och den franska staten delas in i två zoner, den norra tysk ockuperade och den södra som styrdes av den franska Vichyregimen som egentligen var en tyskvänlig marionett regim som delvis lydde under Tyskland. Vichyregeringen bryter alla kontakter med Storbritannien och väljer istället att bli mer lojala mot Tyskland, den tyskvänliga regeringschefen Philippe Pétain lämnar ut 75 000 franska judar till den tyska SS och de deporteras till lägren i Tyskland. Ända fram till 1942 styrdes de södra delarna av Frankrike av Vichyregeringen men under 1942 ockuperar Tyskland hela Frankrike och Pétain sätts i fångenskap i Tyskland. När han återvände till Frankrike efter krigets slut så dömd han till döden men får istället livstidsfängelse för sina brott.
Operation Seelöwen - Storbritannien det sista landet att invadera
Efter att lyckas invadera och ockupera Frankrike och samtidigt Beneluxländerna så hade Hitler kontroll över majoriteten av den västra delen av Europa, men kvar stod Storbritannien. Till en början vad det Hitlers plan att sluta fred med dem men den brittiska regimen vägrade, och det gjorde att Hitler valde en annan väg, att få ryggen fri genom att invadera landet.
I en stund av klarhet så insåg den tyska regimen att de inte hade en chans att slå den brittiska flottan i ett slag vid Engelska kanalen, istället då var det Herman Göring och flygvapnet som fick uppdraget att underkuva Storbritannien genom intensiv bombning.
Samtidigt som den tyska krigsmakten planerar sin luft invasion så börjar Storbritannien att lägga om sin industri till att producera flygplan. I september 1940 började Hitler att bomba de brittiska städerna i frustration och för att bryta ned den brittiska moralen. Men hans plan slår fel den brittiska befolkningen har ett starkare psyke än Hitler hade hoppats och samtidigt som skyddsrum byggs och flygplan produceras så utökas den brittiska odlingsmarken i landet med flera %, mängden mat man kan producera fördubblas och de yngre grupperna av befolkningen skickas ut från de stora städerna till landsbygden för att hjälpa till med produktionen av mat.
Även om Tyskland hade ett toppmodernt flygvapen Lufftwaffe så hade britterna fler plan och avancerade radarsystem som kunde upptäcka de tyska planen när de flög in över landet. Redan 1941 är Tyskland tvungen att ge upp sina försök till att invadera Storbritannien då förlusterna av plan och soldater var alldeles för stora. Då det brittiska flygvapnet hat tre gånger så många flygplan som Tyskland. Efter den av brutna tyska invasionen hyllade den brittiska premiärministern Winston Churchill det brittiska flygvapnet i ett tal till folket där han sa ”Never in the field of human conflict was so much owed by so many to so few.”
Källor
A History of World Societies
SOS Historia
Historia 1B
SO-rummet
Forum för levande Historia