SO-Läraren

Nordafrika och Italiens misslyckanden

En av de starkaste allianserna under andra världskriget var den mellan Hitlers Tyskland och Mussolinis Italien, när Tyskland gjorde stor framsteg och avancemang i Europa så ville också Italien visa va de gick för. Under hösten 1940 så invaderar Mussolini Egypten och Grekland för att skapa Lebensraum för Italien i öst. 

I februari 1941 kommer Erwin Rommel med den tyska Afrikakåren som snabbt lyckas få ett övertag över britterna i ökenkriget. Efter fler år med slag så lyckas de allierade åter igen få övertaget och vid slaget vig el-Alamein i Egypten 1942 vinner de allierade och Tyskland och Italien tvingas att kapitulera och lämna sin mark i Nordafrika. 

Kort därefter invaderar den tyska styrkorna både Grekland och Jugoslavien vilket gjorde att stora mängder av militära resurser fick placeras i de södra delarna av Europa, något som inte var med i grundplanen för den europeiska erövringen. Den 28 oktober går den italienska armén in i Grekland  och efter flera strider misslyckas man med att besegra den grekiska armén mycket tack vare att de allierade skickade trupper med soldater till det grekiska fastlandet och Kreta. När Tyskland sedan i april 1941 beblandar sig med kriget i Grekland så går det snabbt på mindre än en månad så är hela det grekiska fastlandet och övärlden samt Kreta ockuperat av Tyskland. Samma dag som man hade gått in i Grekland så hade man också gått in i Jugoslavien med hjälp av ungerska trupper, efter ett par bombningar av städer i landet så kapitulerar Jugoslavien i mitten av april. 

Slagen mot Sovjetunionen

Sommaren 1941 vänder sig nazityskland mot öst och den forna allierade Sovjetunionen, nu inleds Operation Barbarossa. Flera miljoner tyska soldater ställs upp på en bred front och börjar sin marsch mot Sovjet, något som överraskar landet. Ett angrepp var inte något som man hade väntat sig och den röda armén hade både ett dåligt ledarskap och dåliga resurser, vilket gjorde att början av slagen i öst sker helt på Tysklands förutsättningar och vinsterna är stora. Det tyska anfallet sker på tre fronter där en del av armén, armégrupp Nord,  marscherade genom Baltikum mot Leningrad (St. Petersburg), armégrupp Mitte marscherade mot Moskva och armégrupp Süd gjorde ett anfall mot Ukraina. Snart bara någon månad efter att man börjat anfallet så har man nått långt upp i landet och står och frustar vid gränsen till både Leningrad och Moskva, man har med andra ord nått upp till den Finska gränsen. Men det sydliga anfallet mötte stort motstånd men en månad efter att man nått Leningrad så intar man Ukrainas huvudstad och det sista rycket för att ta över Moskva inleds. 

Hitlers plan var att anfallet på Sovjet skulle vara klart under 1941 och under sommaren och den torra delen av hösten gick slagen bra, men när höstregnen kom började de tyska fordonen att fastna i den djupa leran. Samtidigt så kom den isande kylan allt närmare och soldaterna stod ut ai fält utan att ha några vinteruniformer. Så den tyska framfarten i Sovjet fattar i december och blir stående utanför Moskva. Den kalla vintern med temperaturer ned mot 40 minus gör att många av soldaterna dör. Vilket leder till att man under 1942 ändrar sitt mål och vänder blicken mot Stalingrad. 

Stalingrad

Under hösten 1942 gör Tyskland ett nytt anfall mot Sovjetunionen efter att fastnat i sina anfall upp mot Moskva och Leningrad. Detta anfall går mot Stalingrad som ligget långt österut i Sovjet men ändå på sydligare breddgrader än andra viktiga platser i landet. Operation Blau, som anfallet mot Stalingrad kallades inleds under sommaren 1942 när styrkor från Italien, Ungern och Rumänien marscherar mot staden, i slutet av augusti når de första trupperna fram och inleder ett första anfall mot staden genom att gå över floden Volga. Inne i staden fanns det 40 000 sovjetiska soldater och utanför 330 000 soldater som lydde under den tyska regimen. Stalin gav ordet till den sovjetiska armén att alla som kapitulerade eller retirerade skulle avrättas vilket ledde till att 1300 soldater dödades på grund av sin feghet. 

Efter tre månader med hårda strider på gatorna i stadens ruiner så har tyskarna lyckats erövra 90% av staden. I mitten av november ansåg Hitler att han hade vunnit slaget om Stalingrad men då påbörjar den sovjetiska armén en ny offensiv och motattack. Snart blev den tyska armén instängd i Stalingrad, i en stad där temperaturen kunde sjunka till -30 befann sig 250 000 tyska soldater utan möjlighet att få in mat eller vinterkläder. Efter att ha lyckats rädda 35 000 av soldaterna som satt fast i staden förlorade tyskarna tillgången till den sista flygplatsen i regionen och strax efter tvingas den tyska armén att kapitulera. De 90 000 soldater som var kvar i staden när de kapitulerade tvingades in i boskapsvagnar och transporterades till Uzbekistand, medan officerarna placerades i läger i Jelabuga. Efter kriget hade endas 6000 av de tyska fångarna lyckats överleva i kylan och kunde återvända till Tyskland. De sista krigsfångarna kom tillbaka hem 1955 över 10 år efter att kriget tagit slut.  

Allt eftersom lyckas den röda armén att bygga upp sina lager och lägga om sin taktik för att göra mer och mer motstånd, under 1943 vänder vinden och det är nu Sovjet som vinner allt mer mark från Tyskland.

Sovjet slår tillbaka

Efter Stalingrad så är moralen på topp i Sovjet och ett avgörande slag underkriget har vunnits, Hitler börjar åter att vända sig mot väst medan Sovjet gör sig redo för att återta de landområden som de förlorat och ännu mera. Sovjets frammarsch går sakta men säkert framåt och sommaren 1944 hade den sovjetiska armén kommit till det tyska utrotningslägret Madjanek vid den Polska gränsen. I och med den snabba framfarten hade de tyska styrkorna inte lyckats förstöra bevisen på vad som skett i lägret och en grupp från Sovjet filmade allt som de såg och skickade filmerna till länder i hela världen, samtidigt som de bjöd in fler journalister till att dokumentera det hemska som skett. 

Det Sovjetiska frammarschen fortsatte in mot Tysklands gränser och i slutet av 1944 har man övertagit Ostprussen. För att bara någon månad senare befinna sig 65 km från Berlin. 

Källor:
So-rummet
Forum för levande Historia
Militärhistoria