Bönen inom judendomen
Är en kommunikation med gud eller ett teologisk tänkande där man har reflektioner kring vem gud är handlar mer om hur man lever än hur man tänker. Den traditionella bilden av gud och vem gud är finns speglad i bönboken.
Västra muren i Jerusalem, betraktas som en av religionens heligaste platser guds närvaro har alltid funnits vid den muren. Ser ut som den gör idag efter att israel fick möjlighet att ordna platsen efter 1960 talet. Västra muren - ha-kotel - lägger man in papperslappar i muren med böneämnen där man kommunicerar med gud. Ett fenomen som även sker på på gravplatser där heliga män är begravda. Ett sätt att förstå judisk bön är att se det som att man genom att gå dit och ber gör ett politiskt ställningstagande.
Judisk bön kan ske individuellt eller kollektivt. Kollektivet eller Minjan består av tio vuxna män i ortodoxa riktningen. Utan den är det ingen gudstjänst eller kollektiv bön. Man har en bönbok - sidor sett ut som den är i ca 2000 år. I alla fall ordningen i bönerna. Den som finns idag har spår från 800/1100talet.
Kavvana - fokusering att man ber i ett fokus på att man skall be. Man skall förbereda sig för bönen. Man kan inte bara öppna boken och börja.
Chassiderna - gudstjänsten börjar först när 10 män är på plats och när den som leder den känner av att de som är på plats har nått rätt fokusering.
Mystiken skall byggas upp i byggnaden. Shucklin vajandet, knäböjandet fram och tillbaka en teknik för att fokusera på texten som man läser.
Rabbin - religiös ledare, lärare istället ör präst inte väsentlig vid gudstjänster. Skall förklara, undervisa och tolka Tora. alla vuxna judiska män skall kunna elda en gudstjänst. Rabbinen skall skriva under äktenskapsbevisen.
Chassan - är en kantor som leder gudstjänsten och kan ha lära uppgifter. Vanligare att denna leder gudstjänsten istället för rabbinen har ofta en fins röst sjunger bönerna.
Davna - daven att be
Shacharit - morgon
Mincha - eftermiddag
ma’ariv - kväll
Ofta 3 gånger per dygn men eftermiddag och kväll slår ibland ihop. Då blir det två. Men man skall be varje gång man börjar. Under dagen så gör man många så böner för olika saker som sker eller som ska ske. Bland annat så kan man be en b’rachot en välsignelse när man skall göra något nytt under dagen eller tacka för något. Alla har en standard för hur man skall be och bönerna börjar med - välsignad vare du, herren vår Gud, världens kung, som …
Dessa böner skall ske när man gå upp, nä man äter, slutat äta skall köra din bil - ett judiskt liv är ett liv i ständig bön. Början är identisk sedan precisering på vad man skall göra eller vad gud har gjort kommer sedan.
Kiddush - är en välsignelse över vin eller druvjuice varje helgdag och sabbat.Däran preciserar att gud skapat druvans frukt.
Hamotzi - är en välsignelse som man ber som tack för skapelsen av bröden i början av en måltid. Efter måltiden är bönen längre - då man vet vad man tackar för och därmed kan vara med specifik.
Shehechejanu tacksägelse, när man fåt uppleva något nytt eller igen eller för något man inte gjort på läge. I välsignelsen så talar man om gud i du form och sedan som världarnas kung i 3 person. Man har både en direkt och en kosmisk relation till gud och det gudomliga.
Synagoga - platsen där man kan be. Men det behövs inte för att man skall kunna be. En lokal blir en synagoga genom att det finns några specifika saker. Ett skåp med Tora rullarna aren ha-kodesh riktat mot Jerusalem täckt med ett draperi. När man drar undan det så öppnar sig skåpet och där i finns Tora rullarna ofta flera. Man har en för läsning och så har man fler om man har råd så man kan restaurera dem som man använt mycket. Finns vissa gudstjänster där man läser olika delar så slipper man rulla fram och tillbaka om man har flera stycken och ofta olika skal runt dem. Ashkenaziska judar har ofta ett dekorerat tyg fodral som man hänger över Torah när man inte använder den. De Sefardiska judarna har också ett fodral som de placerar runt Torah när den inte används med de är gjorda av trä eller silver.
I synagogan så har man en upphöjd plats där man läser upp Tora - Bima vilket ofta är i mitten av Synagogan till skillnad från platsen där man läser ut bibeln i kyrkan som är längst fram i rummet. I moderna synagogor, främst liberala eller reformärta, så har man det längst fram vilket gör dem mer likt kristna kyrkor.
I synagogan sitter kvinnorna på en egen avdelning antingen bakom ett skynke eller på en balkong. Denna balkong heter Mechitza kvinnoavdelning som används olika i reform och ortodox judendom. Under medeltiden så byggde man separata byggnader för kvinnorna och idag är de ofta placerade på balkongen för att delta och höra men inte vara synliga. Det finns alltid något som skapar en tydlig gräns mellan männens och kvinnornas avdelning.
Rituella föremål
Tallit /tditdit - bönemantel. Bönesjalen ser ut på olika sätt skall men alla skall vara fyrkantigt och i hörnen så skall det vara knutar. Ofta har de ränder i blått, en speciell blå färg, men kan man inte hitta rätt blå färg så väljer man att ha svart dekoration istället. Tsitsit, knutarna i kanterna på sjalen skall vara knutna. Tsitsit ser ut som de gör av en anledning alla bokstäver har ett numeriskt värde. 1a har värdet 1, 2 a har värdet 2 och sista värdet 400. Genom värdet av av orden så kan man hitta ord med samma värden. Värdet för bokstäverna och andelen band och knutar blir 613 vilket är antalet mitzvot eller bud som finns i Tanakh. Knutarna skapar en minnesregel för att man ska kunna minnas de olika buden.
Tefillin - Bönekapslarna används under vardagen. Under sabbaten finns heligheten redan där. En kub med ett hål i mitten där man lägger in texter på en bit papper. Placeras på huvudet mitten av pinnar och på vänster arm närmast hjärtat. Över armen och skall bindas på ett speciellt sätt. Man i klär sig en gudomlig helighet. Texten med guds namn skapar en helighet.
Kippa / jarmulke - Ortodoxa använder dygnet runt. Form av vördnad jämt emot heliga. Män skall har det inte kvinnor - män har en hybris de fattar inte sin litenhet i relation till gud så de ska har något som skapar en gräns mellan dem och gud. Inget mitsvot men det växer fram som tradition. Man kan signalera vem man är vilken riktning man tillhör då de ser olika ut mellan grupperna. Signalerar vem man är. I refomjudendomen så är det inte sammaförväntan på att männen skall täcka sitt huvud. ortodoxa har den på huvudet reform ligger hemma och konservativa har den i bakfickan och tar fram den när man gör något som har en gudomlig kontakt.