SO-Läraren

Första världskriget mellan 1914 och 1917

Publicerad 2020-08-01 10:15:00 i 1900-tal, Första världskriget, Historia,

Västfronten  - Slaget vid Marne

I slutet på augusti 1914 går de tyska trupperna in i Belgien, den belgiska armén gör ett hårt motstånd men tvingas falla bakåt mot den belgisk/franska gränsen och sluta upp med de brittiska trupperna. Tyskarnas anfall mot Paris i Frankrike genom Belgien fortsätter. I börja av september forcerar de tyska trupperna framåt längst en frontlinje i den stekande sen sommarhettan. Den franska armén ser en lucka i den tyska frontlinjen precis vid Marne, fransmännen använder all sin styrka och slåss mot den tyska armén i 3 dagar. Under samtidigt som den franska armén hyr in alla taxibilar i Paris för att köra militär reserven fram till krigsfronten. Efter tre dagars krigande retirerar tyskarna och Paris var räddat. För att kunna hålla sina positioner och inte förlora mer land till fienden gräver de båda militärerna ner sig. Dikena grävs och grävs längst en lång linje och i november har man en varsin skyttegrav från den belgiska kusten ner till frontlinjen i Schweiz. De båda arméerna gömde sig i sina diken bakom taggtråd, minor och rader efter rader med diken. 

Skyttegravs taktiken gick ut på att det tyngre artilleriet med större vapen mjukade upp ett utvalt område i motståndarens frontlinje innan fotsoldaterna gick upp ur skyttegraven och in i ingenmansland (landet mellan skytte gravarna) för att attackera fienden. Andelen liv som förlorade i denna krigstaktik var enorm. Slagen gick fram och tillbaka, där man försökte ta över den andras markområden och tvinga motståndaren att flytta sig. Under hela 1915 lyckades den franska armén bara att flytta fram sin frontlinje med 4,8 km. 

Slaget vid Marne ses som ett av krigets viktigaste slag även om det inte var ett slag utan flera mindre slag längst en 250km lång (som att åka från Stockholm till Italienska gränsen nedanför Österrike) frontlinje med över 2 miljoner man som krigade.

Kapplöpningen mot havet

Efter slaget vid Marne börjar den tyska armén att undvika direkta konfrontationer med den franska armé instället försöker man vinna mark ända fram till Atlantens kuster i norra central Europa. Med målet att ta över de franska hamnarna och få tillgång till en kustlinje ut i världen. 

Längst vägen mot havet utkämpar tyskarna flera slag mot Ententen. När tyskarna kom till Ypres mötte de ett stort motstånd från den fransk-brittiska trupperna och de tvingades att sätta in 100 000 extra soldater men de lyckas inte vinna slaget utan tvinga retirera bak till floden Aisne och börjar i oktober 1914 gärna ner sig i skyttegravar längs flodkanten. I och med slaget vid Ypres blir västfronten mer fast och nergrävd och det rörliga kriget blir ytterligare en sträcka med skyttegravs krigsföring. 

Hittills så hade man på de få månaderna som gått sedan kriget inleddes fram till november 1914 förlorar stora mängder soldater. Frankrike hade 850 000 stupade soldater, Tyskland hade 670 000 och Storbritannien 80 000. 

Juldagen 1914

Efter att ha spenderat flera månader i sina kalla och leriga skyttegravar i ett krig som man trodde skulle ta slut snabbt, så kom den jul som alla trodde att man skulle hinna återvända hem till. Julen 1914 kom med stormsteg, när juldagen gryr hör de brittiska soldaterna sång från andra sidan ingenmansland. Efter ett tag bestämmer sig de brittiska soldaterna för att gå upp ur sina skyttegravar och in i ingenmansland, där möter de de tyska soldaterna. Under juldagen 1914 råder det ett vapenstillestånd mellan soldaterna som pratar, sjunger, byter cigaretter, mat och visar foton innan de spelar en fotbollsmatch som britterna vinner. Efter matchen skålas det i vin och rom innan man pekar ut för varandra var man grävt ner landminor. 

I ett brev hem efter julen skrev en brittisk general att han under juldagen insåg att tyskarna också var människor och inte brutala djur, så som propagandan ville utmåla dem för att vara på grund av att de gått in i Belgien och Nederländerna som var neutrala stater. Det hela ändrar synen på fienden så pass mycket att under juldagen 1915 så kommer det order från London om att man skall skjuta spärreld upp i ingenmansland hela dagen så att alla som reste sig upp ur skyttegravarna, oavsett om han var britt eller tysk så skulle han avrättas. Man skulle inte under några omständigheter umgås med fienden igen. 

Livet i skyttegravarna

Under 1914-1915 gräver sig de tyska och de brittisk/franska trupperna ned sig i skyttegravar som går mil efter mil genom Europa. De börjar vid den Engelska kanalen och går hala vägen ner till Schweiz. De 76 mil långa skyttegravarna delade Europa i två delar mellan skyttegravarna fanns ett ingenmansland som varierade i bredd från 40 meter till 600 meter. 

Västfronten 1914 - 1916

Tyskarnas strategi med sina skyttegravar var att behålla de landområden som de erövrat i både Belgien och Frankrike, samtidigt som de tvingade Ententen in i ett hörn där de var tvungen att inleda ett anfall om de ville ta tillbaka den mark som de förlorat till tyskarna i början av kriget. 

Skyttegravarna byggdes genom att man grävde sig mer med spade ca 3 meter i ett sicksack mönster, dikets eller gravens sidor täcktes av sandsäckar eller träplankor för att hindra jorden från sidorna att ramla ner. För att kunna strida i skyttegravarna var man tvungen att stå på stegar och sikta ut genom gluggar i sandsäckarna. 

 Konstruktion av skyttegrav från en brittisk handbok i fältarbete från 1914.

På botten av dessa diken så hade man lagt plank som ett golv för att göra det lättare att gå i den annars leriga och upptrampade marken. Men man kunde inte slippa undan leran och vattnet i alla fall, då stora områden av skyttegravar var byggda i låglänta områden i Belgien där grundvattnet ligger nära marknivån. Det tillsammans med att det regnade mycket gjorde att långa sträckor av skyttegrav under långa perioder fylldes i botten av vatten. 

”Detta avskyvärda land består av lera, vatten och döda tyskar. När vattnet samlas på skyttegravens botten rasar jorden ned från kanterna och bildar en äcklig, kladdig och hal gegga som man långsamt sjunker ner i och fastnar i som i ett skruvstäd” - Kapten Cohen om skyttegravarna i Ypres 1915. 

En vakt i en skyttegrav nära La Boiselle under slaget vid Somme, juli 1916. 

För att kunna klara av striderna i skyttegravarna var brittiska armén tvungen att låta soldaterna arbeta i skift, man befann sig i tre dygn framme i skyttegraven och frontlinjen sedan flyttades man bak i reservlinjen medan andra tog ens plats i de kommande tre dygnen. 

 

Östfronten

”I väster är arméerna förstora för fronten och i öster är fronten för stor för arméerna”

Ryssland attackerar Tyskland 

13 augusti 1914 anfaller Ryssland Tyskland som en del av sin allians med Tyskland. I början går anfallet bra för Ryssland som snabbt tar sin in i Ostpreussen. Den ryska armén var mycket större än den tyska armén men dem hade bättre vapen och bättre utbildning. Så när den tyska armén startade sitt försvar så vände Rysslands tur. På en vecka så tvingas Ryssland att dra sig tillbaka och 100 000 soldater tas tillfånga och tvångsförflyttas till den tyska västfronten där de får gräva skyttegravar under kriget.  

Under augusti 1914 går Österrike-Ungern till attack mot Serbien, efter stora förluster av soldater så erövrar man Belgrad. Efter den lyckade invasionen i söder så vänder man blicken mot norr och Ryssland. Ryssland förlorar ännu en gång markområden till centralmakterna och de ryska förlusterna uppgår till 1 miljon soldater som antingen skadas, tillfångatas eller dödas.  

1914 börjar det Osmanska riket att spela ett dubbelspel där de å ena sidan söker stöd hos britterna för att få hjälp att få en bättre flotta å andra sidan tar man kontakt med tyskarna för att få hjälp med att uppdatera och modernisera sin armé.  

När Osmanska riket gick in i kriget så anslöt de sig till centralmakterna och Tyskland. Vilket gjorde att Ryssland blev av skärmade från sina allierade. Ententen bestämde sig för att anfalla vid Gallipoli det Osmanska riket med målet att öppna upp en väg till Svarta havet och Ryssland samtidigt som man separerade Osmanska riket från sina allierade. Anfallet blev ett misslyckande som slutade i ett 8 månader långt skyttegravskrig där 50% av de brittiska styrkorna, nästan 250 000, dog eller skadades.  

Ryssland 

Under 1915 förlorar Ryssland mellan 1 och 2 miljoner soldater, i september tar Tsaren över ansvaret för att leda försvaret och armén. Vilket gjorde att han kopplades samman med alla vinster och förluster som försvaret gör.  

I juni 1916 inleder Ryssland en attack mot Österrike-Ungern och tack vare vapenproduktionen som man haft i landet så kan man sakta men säkert bryta ned den österrikiska armén. I slutet av juni var Österrike nära en kollaps och Tyskland blev tvungna att stödja upp landet med egna trupper. Med hjälp av de tyska soldaterna så lyckas man hindra att Ryssland krossar Österrike-Ungern och slaget är avgjort i slutet av 1916. Med stora förluster på båda sidorna.  

De stora förlusterna av soldater skapar en oro och stora demonstrationer i Ryssland som leder till att tsaren behöver abdikera och landet får istället en konservativ regering och premiärminister. Men redan i november 1917 sker en ny revolution i Ryssland. Armén har fallit samman och man kan inte längre göra motstånd när Tyskland attackerar landet. Lenin och bolsjevikerna tar över makten efter en kupp, direkt efter att de tagit över landet så börjar de att förhandla om fred med Tyskland och trippelalliansen. Men under fredsförhandlingarna så erövrar Tyskland Baltikum och Ukraina och de förlorade områden tvingar Ryssland att gå med på en fred som skedde helt på Tysklands villkor.  

Den 13 november 1917 ber Ryssland Tyskland om ett vapenstillestånd några månader senare i mars 1918 sluter man fred mellan å ena sidan Ryssland och å andra sidan Tyskland, Österrike-Ungern, Bulgarien och Osmanska riket, freden i Brest-Litovsk. Ryssland får lämna ifrån sig Finland, Polen, Ukraina, Vitryssland och Baltikum och blir skyldiga att betala ett krigsskadestånd på 6 miljarder guldmark.  

Källor:
SO-rummet
SOS Historia 7-9
Historia 1b
A history of world societies
Anteckningar från Föreläsningar på Södertörns Högskola för studenter i Historia 


Liknande inlägg

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

SO-läraren

Som SO lärare och lite av en SO nörd så har jag mer material och mer kunskap än vad jag ofta känner att jag hinner förmedla till mina elever. På den här sidan så kommer jag publicera texter, förklaringar och genomgångar av olika ämnen inom historia, religion, samhällskunskap och geografi.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela