Hinduismen, riktingar
Riktningar
Är ingen enhetlig religon, men det är inte heller de andra religionerna. Den är utspridd över ett stort område och har därför en stor pluralism, skillnader mellan olika sätta att tro och vara hindu. Det finns 3 huvud riktningar inom religionen eller typer av tro antingen mer klassiska kopplade till veda, frälsnings fokuserade med gurus, yoga och liknande samt by religionen.
1. brahamitiska kärntraditionen spridd över hela Indien. Är brahamin klassernas män som är den ledande auktoriteten inom religionen de hämtar läran från Veda texterna. Har ett prästerskap och man har ett helig språk, sanskrit, samt tron på en helig samhällsordning där man skall sköta sina rättigheter och plikter i relationen till sin samhällsklass och sitt levnadsstadium. Man tillber ofta kända gudar som Shiva, Vishnu, Rama, Krishna, Durga, Kali och Ganesha. Centralt för denna del är pilgrimsfärderna, festivaler, mat och renlighetsregler och kons heliga status (Jacobsen s. 19-21).
2. organisationer, grupper, vars religösa fokus ligger på frälsningen moksa. En del av dessa grupper har en grundare, andra bygger på asketism och en del är yoga traditioner. Många är bundna till 1, och brahamiska präster, män är ledare för dessa grupper. Inom denna grupp finns också de olika Guru traditionerna, där en ledare anses sig hittat svaret på livets alla frågor och börjar lära ut sina idéer, och konkurrerar då med andra Gurus. (Jacobsen s 21).
3. by - och stamreligionen. Den regionala religionen på landsbygden. Har en svag förbindelse med nr 1, som ofta ner ner på dessa grupper. Man ber till lokala och regionala gudar. (Jacobsen s 22).
Utifrån dessa tre typer av religion finns det tre större inriktningar inom religionen, där tron på en eller flera huvudsakliga gudar är i fokus för de troende.
1. Vishnuismen 70% hör hit. Man ber till Vishnu, Krishna eller Rama (Vishnus avatarer). Alla dessa tre tillbed inom olika grupperingar antingen som frälsare eller som identisk med den yttersta verkligheten, brahman. Man idkar bhakti, tron på en personlig gud inom denna riktning. Ett sätt att förhålla sig till gudarna som liknar monoteism, då man har en huvudsaklig gud och detta sätt att tro kommer från Uphanishaderna.
Är världens skapare och kommer ner på jorden när människorna är på väg att utplånas av att deras handlingar skiljer sig från de religiösa reglerna. Han antar en avatar och genom sitt nedstigande återuppstår religionen och tron,
2. shivaismen 28%. Tillber någon av shivas personligheter eller hans familj, hans fru Parvati eller sönerna Ganesha och Skanda. Han är den stora yogin så många asketer och yogiter tillber honom.
Är motsatsen till människan, han är evig, alltid närvarande, fri, lugn och i balans, är oberoende och inte underordnad någon eller någons tro på honom. Är obeskrivlig, ojämförlig och bortom människors förmåga att förstå honom (likt synen på gud i judendom och islam).
Är både en vanlig gud, men också förstöraren med en otrolig vrede som farlig och fruktansvärd. Han är asket med gift med Parvati, Skanda är hans son med inte Parvatis, Ganesha är Parvatis son men inte Shivas. Han är förstöraren som kan brista ut i okontrollerbar vrede som när han skär av Ganeshas huvud och dödar honom men sedan ger honom ett elefanthuvud och ger honom åter sitt liv. Är också frälsaren som bär på ett gift i sin hals, som gör honom blå, det är en biprodukt från när gudarna utvann odödlighetsdrycken. Har också avatarer likt Vishnu ex Rudra - jägare, förstöraren och stormen.
3. shaktismen en form av gudinnedyrkan, där man tror att alla gudar i grunden är olika bilder av en och samma gud, en kvinnlig ur gudinna.
